Jisses vad lite tid som blir över nu när killarna är såhär aktiva, jag är som en urvriden disktrasa när de somnat på kvällarna. Det är inte så att de är jobbiga eller griniga, utan bara helt otroligt aktiva. De pillar på precis allt som de inte bör pilla på, de klämmer fingrarna i toaletten, de tar sig förbi alla mina fiffiga anordningar till saker de inte får röra!
Den stora palmen är numera historia, den har knappt någon jord kvar och bladen ser ut som om en orkan har dragit fram. Den har nu tillfällig adress uppe på köksbordet tills dess jag vet vart den ska göras av, jag fick nog imorse när jag sopat upp jord 3 gånger på en timme.
Idag har killarna röjt loss på Öppna förskolan hela eftermiddagen, så de stupade i säng redan halv 7. Så här sitter jag, den urvridna, i soffan och ser på bomben som tycks ha slagit ner i vardagsrummet! Och vet ni…jag orkar inte plocka upp, orkar inte fixa köket, orkar inte vika tvätten. Jag orkar bara sitta här och tycka synd om mig själv för att jag inte orkar 🙂
Imorgon ska vi träffa Christine och Linnéa, ska försöka aktivera kameran då så ni kan få en liten update på hur killarna ser ut, har varit lite dåligt med pix den senaste tiden. För vet ni…jag har inte orkat fota något, haha!
Appråpå klåfingriga barn, den här väggschablonen har jag beställt till killarnas rum i nya huset, den är så söt och så sann!
Precis så känner jag det också nu för tiden, ändå gör man sitt bästa för att hålla god min, men att göra något i hushållet det är bara att glömma.
Orkar inte ens tänka på det. Idag blev jag slut redan efter att jag plockat upp alla plast bunkar m.m. från köksgolvet som barnen spridit ut under tiden som deras far lagade middag.
Hade lovat mig själv att jag skulle fixa och dona då jag kom hem från jobbet men orken finns helt enkelt inte.
Hoppas det vänder snart… Men vad gör lite skit i hörnen 😉
Känner igen syndromen. Förra helgen hällde Charlie ut all frukostflingor på golvet och kastade ut alla magnetbokstäver och avslutade med handklappningar. Full rulle!