Hejdå naveln :(

Så har dagen kommit, min navel har kapitulerat, dvs. den har ”ploppat”.  Jag tycker ändå att den hängt kvar rätt länge så är inte förvånad, men ändå, lite sorgligt är det ändå.  Men men, den kommer väl förhoppningsvis tillbaka om ett par månader 🙂

Idag kikade jag på en dokumentär som handlade om två familjer med måååånga barn, den ena hade 10 barn och den andra 13.  Jag måste säga att jag beundrar dessa föräldrars tålamod och hur sjutton de lyckades behålla lugnet och fortfarande verka relativt pigga!!!

Nog om detta, nu är det dags att sussa, varför kommer man alltid i säng så sent på söndagkvällar? Måste vara för att man inte vill att dagen ska ta slut 🙂

Nattugglan

Så trevligt, nu vaknade jag..sådär lite lagom kl 4 på söndagmorgonen…härligt 🙂 Omöjligt att somna om så får försöka trötta ut mig med lite bloggande.

Tvättade iaf klart alla bebiskläder igår, känns skönt att det är klart. Det som slog mig är dock hur de ska hinna använda alla dessa små söta saker jag shoppat på mig, har blivit lite mycket 🙂 Martin häpnade när han såg alla de små klädhögarna 😉 Jag tror iofs att man kommer bli förvånad hur mycket klädombyten det kommer att bli, så det blir nog inga problem. Kanske är det så att man får mindre kräkiga ungar om man har köpt väldigt mycket kläder (som när det inte är så kallt ute och man lämnar mössan hemma och så blir det snöstorm)  i sådana fall kan jag ju köpa lite till för det är ju så kul 🙂

Det börjar ju närma sig lite nu iaf, känns spännande! Har snart gått 30 fulla veckor så nästa vecka påbörjar vi v 31 🙂 Mår fortf. bra, alla dessa sammandragningar är ju sådärkul men ryggen och sömnen är helt ok. Det svåraste kan jag tycka är att acceptera att man inte klarar av allt på samma sätt som man gjorde förr, enkla vardagssaker som att ta på sig skorna, vända sig i sängen, gå fort osv. Då jag är ganska envis så gör jag allt det där ändå och håller sedan på att svimma på kuppen. Den senaste veckan har jag kommit till någon slags insikt att jag helt enkelt måste acceptera mitt nya klumpiga jag och be om hjälp. Ska bli otroligt skönt att få tillbaka sin rörlighet om några månader, man lär säkerligen behöva den 😉

Nä ska man försöka komma till ro igen kanske, kanske går mågon trevlig evighetssåpa på någon kanal. Lär väl få börja med den hobbyn om man nu ska vara sjukskriven några veckor innan kottarna kommer…Glamour är bra, sövande och man hänger fortf. med i handlingen fast det var några år sedan man såg ett avsnitt 🙂