…bakar vi bröd, jag och Wilmis. Det blir bröd i bakmaskinen! Han sitter på min höft medans jag måttar i ingredienserna med en hand. Han är lite ledsen, har precis vaknat…har en sån där söt tår under ögat som inte torkat ännu. I handen håller han sin käraste ägodel just nu…en liten tandborste.

Han är förundrad, knäpptyst, för bakmaskinen är en kul grej förstår ni! Varje gång jag häller något i bunken förklarar jag vad det är och hur mkt, då tittar han på mig med stora ögon en stund för att sedan återigen ägna sig åt att glo ner i bunken. Jag brukar öppna luckan medans den knådar degen så killarna får titta ner där. Det är spännande ska ni veta, de kan titta däri ett bra tag. De ser väldigt fundersamma ut, man kan verkligen se hur de undrar vad fasen de egentligen tittar på 🙂 Man får dock vara på sin vakt, för de dregglar en hel del och favvoleken är att slänga ner en och annan leksak i degbunken 🙂

Bakmaskinen kom M hem med på min födelsedag, precis den dagen jag upptäck att min något sånär timmglasformade figur börjat påminna om mina barns, dvs, rumpan ser plötsligt liten ut…ööhummm..om man jämför med magen 😉 Jag hade bestämt mig för att bli av med några extrakilon genom att sluta äta kolhydrater…ehhh…tack Martin! Det gick inte så bra! Det är nämligen skitsvårt när det finns tillgång till nybakt bröd dagligen.

Jaja, man får helt enkelt ta till andra metoder, vi är ju ute och promenixar ett par timmar varje dag med det händer inte speciellt mkt om jag ska vara ärlig. Jag har därför testat Zumba..störtlöjligt jag vet. Men det var faktiskt kul 🙂 Man känner sig dock hur töntig som helst när den klämkäcka ledaren och hans muskulösa crew startar upp det hela med ” Let´s Zuuuumbaa!!!”.

Förnedringen är total när jag tittar ner på golvet framför mig och ser 2 små kottar som garvar järnet åt mig 🙂 Försök själva så får ni se hur lätt det är säger jag surt och återgår till det omöjliga…att se lika snygg ut som de på tv´n!