Att hitta sig själv!

Våra barn har aldrig varit speciellt intresserade av speglar när de var mindre, jag antar att det är så med tvillingar. Det är väl helt enkelt inget speciellt med att se en annan bebis när man dagligen från morgon till kväll har en brorsa att titta på.

Nu däremot älskar de sin spegelbild, de blir alldeles exalterade när de tittar sig i spegeln. De skrattar, vinkar, pussas, försöker att ta tag i snyggingen mitt emot. Roligast har de när de sitter båda 2 framför samma spegel, då blir det ju helt plötsligt 4 ungar och det måste ju vara otroligt förvirrande och skoj 🙂

För övrigt så är kottarna i en enorm upptäckarfas för tillfället, de försöker krypa vilket de faktiskt börjar få kläm på, vill så gärna nå saker, vill träna sina små ben! De vill helt enkelt väldigt mkt och blir otroligt frustrerade när de märker att de inte besitter förmågan riktigt. När jag är i närheten blir det väldigt gnälligt, därför brukar jag gömma mig och kika på dem i smyg. Då slutar de oftast gnälla och kämpar på ist, de triggar varandra och är väldigt samspelta.

De har hela tiden varit otroligt lika i sin utveckling och det ser ut som att det kommer fortsätta så, Simon är alltid den som är först och visar vägen, Wilmer hakar på 😉

Imorse övades det benmuskler här hemma, jag har ju märkt att de i sittande ställning ”gungar” upp och ner på rumpan, men de har aldrig rest sig upp. Imorse var det som sagt dags, Simon gjorde slag i saken! Påhejjad av mig och Wilmer så tog han tag i leksakslådan och hävde sig upp. Stoltheten i hans ögon innan han stod på näsan i leksakslådan gick inte att ta miste på! Han var så stolt över sin bragd att han glömde hur ont det gjorde att ramla med huvudet före in i alla leksaker, det tog ett par sekunder innan tjutet kom. 10 min senare var han där igen 🙂

Jag älskar att se dem utvecklas, de får mig att känna mig levande. Det är nästan samma känsla som när man själv lärde sig cykla eller simma! Det pirrar i hela kroppen när jag betraktar dem och tårarna bränner bakom ögonlocken, av stolthet…och lite rädsla 🙂

Utflykt

Idag var Martins första semesterdag! Underbar dag bjöd på underbar utflykt till Waxholm, vi packade in de här 2 små gofisarna…

dsc04407

…i bilen och gav oss iväg! (Simon i vit hatt och Wilmer i blå)

Väl framme mötte vi upp Krille och Jessica som var ute och rastade motorcykeln, vi käkade vid kajen och kottarna sprattlade loss i vagnen och var på superhumör 🙂 Härligt! Det är möjligt att man till och med fick lite färg idag…fast det blir ju iofs rätt mkt ”skuggletande” när killarna är med 🙂 Men det gör inget, det här vädret är skönt i skuggan också.

På lördag flyttar vi in i huset..tjohooo. Fort som tusan har det gått och det kunde inte blivit bättre! Då ska kottarna även få en varsin säng, de har sovit i samma hittils men nu börjar de sparka lite väl mkt på varandra. Inatt så vaknade Wilmer förtvivlad efter att ha fått en känga av brorsan 🙁 Det är även svårt att natta dem när de inte riktigt vill samma sak, som t.ex. nu ikväll! Då såg det ut såhär 🙂