Konsten att baka med barn.

Jag har faktiskt inte bara pratat med puckon i telefon idag, jag har bakat också 🙂

Imorgon ska vi ha Chrille och Jessica över på middag och eftersom min kära bror fyllde 25  i veckan så tänkte jag baka nått åt honom. Idag var det skitväder och jag orkade mig inte ut på någon större utflykt med killarna, så då bakade vi lite!

Här kommer nu lite tips till er som mot all förmodan överväger tanken att sätta igång och baka kl: 17 på eftermiddagen men 2 gnälliga barn i släptåg!

1. Gör det INTE!

2. Om du mot all förmodan måste baka så tänk på följande….

– Små barn är inte speciellt bra på att samarbeta, det vet inte vad det är och förstår inte vad det betyder.

– Baka något lättbakat, t.ex kärleksmums- muffins! Det är gott, lätt och lite festligt!

– Se till att ha barnen i närheten och förse dem med saker de annars inte brukar leka med, så att de inte tröttnar på 5 röda. Så här…

DSC05458

Se till att ha någon bra muta till hands om det krisar..t.ex…

DSC05461

Vispa ihop alla ingredienser i en jäkla fart, häll i allt på en gång…annars hinner du inte! Tänk på att inte börja baka när det närmar sig käk av nått slag…i detta fallet gröt…

DSC05463

För små barn förstår inte att man måste sluta mata ibland för att titta till muffinsen i ugnen och då blir de såhär ledsna….

DSC05464

Någonstans här kommer du säkerligen känna dig som en värdelös förälder som börjar baka när dina små ska äta gröt och göra sig färdiga för kvällen…och ja…det är skitdumt gjort faktiskt!

När barnen gråter som högst och köket ser ut som ett bomdnedslag så är det då dags för glassyren, det är ungefär här man känner att ens barn kanske faktiskt tycker att man är en riktig skit. Och de tycker de säkert…men de glömmer fort.

Muffinsen är färdiga när de ser ut ungefär såhär…

DSC05472

Om dina muffins inte alls ser ut sådär så kan det bero på flera saker…antingen har du bakat något helt annat eller så är du kanske helt enkelt inte speciellt bra på att baka.

Det är även ungefär nu som barnen helt plötsligt är tysta, glada och leker snällt…så passa på då att ta en kopp kaffe och njut av en muffin! Om du inte gjort samma misstag som jag och redan ätit dig illamående på all smet 😉

Samtal med vårdguiden…

Telefonisten (T): Välkommen till Vårdguiden.

Jag: Hej, jag ska gå och ta ett cellprov och undrar vilken mottagning jag ska vända mig till? Jag bor i Viby.

T: Ok…..vad skulle du ta sa du?

Jag: Ett cellprov.

T: Ett cellprov?

Jag: Ja just det.

T: (Tystnad)

Jag: Hallå?

T: Ja…

Jag: Ja alltså, när jag fick kallelsen så hade jag nyss fått barn och kunde inte ta provet då. Jag skulle ta det senare och då kontakta den mottagning jag tillhör. Jag vet inte vilken det är så det är därför jag ringer.

T: Ja…kan du dröja ett tag tror du?

Jag: Visst….

T: Ja hallå igen, jag måste bara fråga…vad är ett cellprov för nått?

Jag: Ett cellprov…ehhh..ja det är ett prov man tar från livmoderhalsen så att man ska upptäcka cancer i tid.

T: Så det har med cancer att göra alltså?

Jag: Va…ja..alltså, man tar det för att upptäcka cellförändringar i tid så att man INTE får cancer. Har jag inte kommit till vårdguiden, borde inte ni veta sånt?

T: Nä, har faktiskt aldrig hört talas om det. Vad sa du att du bodde?

Jag: I Viby…..I Sollentuna….

T: Ja där har dom inget sånt ser jag här….

Jag: Nääää, jag vet det. Det är därför jag ringer.

T: Men du kan ju ringa till vårdcentralen i Sollentuna om du vill…fast det finns ganska många! Vilken vill du ringa till…ska jag ta första bästa?

Jag: Ja, jag vill bara ha ett nummer till någon som kan ta detta prov tack!

Slutsats av detta samtal…..Vilka är det egentligen som jobbar på vårdguiden? Fel nummer fick jag också, men människan i andra änden på det numret kunde iaf hjälpa mig….suck!