Natten som var….ja hur ska vi klä den i ord? Eller så gör vi inte det, inte poesi direkt. Låt oss säga såhär, imorse grät jag av ren trötthet. Jag skojar inte, jag är allvarlig.

Nog om det, jag fick sova 1,5 timme på morgonen iaf när killarna behagade däcka. En sådan natt kräver en härlig dag, och det fick vi. Åkte till Christine och Linnéa och käkade lite lunch, promenerade, kikade in på babycafét för en sångstund. Marodörerna var aningen gnälliga på grund av trötthet, men vad gör det när man får sol på näsan och härligt pratsällskap 🙂 Fick hjälp vid läggningen av brorsan oxå och vi lyckades hålla dem ”vid liv” till 19.30. Nu håller vi tummar och tår för att natten blir bättre, ok!

Tack för alla tips förresten, ni är så goa. Känns så skönt att få lite råd och medhåll av andra mammor, ni lyser upp min dag bara så ni vet 😉 Nu ska jag kasta mig i säng!

Kolla in sötaste mössorna jag hittade i mataffären härom dagen! Haha, kunde inte låta bli…