Våra duktiga killar :)

Vinsten av gissningstävlingen gick till Martin som hade lagt budet 1800g (jag själv hade gissat på 1500 någonting..hmmm..ej påläst). Pyttisarna vägde faktiskt så mycket som 1716 och 1705g och låg inte mer än ca: 3% minus denna gång! (för er som funderar vad detta betyder så mäter barnmorskan efter en kurva på en bebis med förväntad födelsevikt på 3500g, förväntad vikt denna gång skulle därför vara 1761g vilket inte alls är mkt högre än vad hon beräknade att de vägde, hur bra beräkningarna stämmer vet jag dock inte).

Min härliga barnmorska meddelar att våra killar sköter sig exemplariskt och att vikten ligger otroligt bra till, varpå jag glatt utbrister..nämen då är de ju nästan som ”riktiga” bebisar 🙂 Hon ler och frågar lite försynt om vi fått erbjudande om att gå på några föreläsningar om tvillingar, förlossning och dylikt? Pinsamt! Var ju inte riktigt så jag menade! Jag menar, jag förstår ju också att det faktiskt finns två riktiga bebisar därinne….jag har bara inte förstått att dom ska komma hem till oss! Det är om man tänker efter ganska svårt att tänka sig när man aldrig varit med om något liknande tidigare 😉 Men dom är naturligtvis välkomna så fort som möjligt…såklart 🙂

På strålande humör gick jag ner och mötte Martin som kom direkt från jobbet (helt slut stackarn), nu var det dags för föreläsning i föräldrarskap! Martin firade sin vinst genom att somna efter 5 minuter i aulan, pinsamt tyckte jag :/ Innehållet kändes lite tunnt och som om man hade hört det förr så vi tog beslutet att åka hem i pausen.

Fick för övrigt sötaste lilla bilden med mig från UL, ett litet knubbigt ansikte sett framifrån 🙂 Otroligt häftigt att se, profilbilder har man ju ett gäng men inga framifrån! Försökte fota det nu på morgonen men kameran ville tyvär inte se det vackra jag såg, den såg mest ”blurr”. Synd! Ska kika med teknikern när han återvänder från arbetet.

I eftermiddag är det en tvillingföreläsning, hoppas den är mer givande och att Martin är mindre trött 🙂