Lite vemodigt

Idag har jag börjat packa ner mitt skrivbord på jobbet i kartongen 🙁 känns lite vemodigt att veta att man inte ska gå dit igen på typ ett år! Samtidigt känns det skönt att få vara hemma och vila ut sig lite, är otroligt trött om dagarna nu och börjar tvärledsna på dessa eviga sammandragningar. Förhoppningsvis lugnar de ner sig lite nu när jag kommer ta det lite lugnare 🙂 Så fredag blir sista dagen. Hoppas kottarna stannar inne ett tag till så att man hinner vara lite ledig bara 🙂

Imorgon är det dags att träffa läkaren igen och se att allt ”känns” och ser bra ut. Börjar även bli dags för oss att handla klart alla grejjer tills killarna kommer. Mycket är ju klart men några väsentligheter saknas fortf. Känns som att man har en massa tid men man vet ju aldrig när det är dags!

På återseende 😉